Media Arkeologi & Wolfgang Ernst - Digital Memory and the Archive (swedish)

...

Ankomsten av ”ny media” har gett upphov till att många nya typer av forskningsområden och tillvägagångssätt. Trots att forskningsområdena har präglats av ett diversifierat angreppssätt så har studier gällande ”ny media” ofta negligerat det förflutna. Huhtamo och Parikka påpekar att det är anmärkningsvärt hur lite uppmärksamhet och intresse som har ägnats åt att diskutera metoder och tillvägagångssätt. (Huhtamo & Parikka 1)Enligt Ernst är utmaningen att utveckla nya typer av verktyg gällande att skriva och tänka om historian och minne/lagring. Att man måste inkludera och undersöka dem media teknologiska förutsättningarna och möjligheterna. För att kunna utveckla en sådan strategi så betonar Ernst relationen mellan media och tid. Och han argumenterar starkt för att media studies måste vara tid kritiska, ”time critical”. Han exemplifierar det väldigt väl i följande citat:

”… the archive itself becomes a historical subject. even before a historian or a media archaeologist steps in to tell stories about history, past media cultures, and lost ideas, there is a prior level on which the past has been recorded. The documents of the past are such concrete instances of pasts present but even more so of the way in which technical media records time and acts as a time machine between current times and the past”. (2013:9)

Personlig Reflektion

Jag anser att man kan se media arkeologi som en heterogen uppsättning av teorier och metoder som undersöker media historia genom olika och alternativa rötter. Ett fält som innehar ett flertal olika typer av angreppsätt som både medför diversifierade forskningsområden och metoder. Med en syn på att arkivet inte berättar historier utan att endast sekundära narrativ ger mening åt datan, samt att det primära är att förstå tekniken och de mekaniska/digitala processerna gör det högst förståeligt att den tyska skolan har blivit anklagade för teknikdeterminism. Detta post-humanistiska tankesätt och skepticism till hermeneutik är både intressant men också diskutabelt. Media arkeologi undersöker som sagt media historia och därigenom även samhället i nutid och dåtid. Media arkeologi ställer och få svar på frågor av samhällsvetenskapliga karaktärer, vilket är av väldigt stort intresse och något som man inom hermeneutiken betonar. Frågor som behandlar beteendemönster, normer, tolkningar m.m. är grundläggande för den disciplinen. (2007:174)

Jag anser att ett mer tvärvetenskapligt angreppsätt med en mer hermeneutisk utgångspunkt inte bör underskattas. Jag skulle vilja åberopa Anthony Giddens förespråkande av dubbel hermeneutik, vilket innebär att man måste förhålla sig till en värld som redan är tolkad, det existerar redan rådande uppfattningar och skildringar när man arbetar med samhällsvetenskap i en historisk kontext. Giddens antyder att forskaren får oftast inte tillgång och en klar bild över hur samhället fungerar om man negligerar aktörernas tolkningar och förstålelser. Om man vill förstå historiska handlingar måste man även förstå historiska tolkningar. (2007:177) Detta är något som jag anser att man med en alltför teknikdeterministisk angreppsätt går miste om. Det är inte tillräckligt att endast dissekera maskinerna, digitala algoritmerna eller den materiella infrastrukturen, man måste även se till det mänskliga, det humanistiska. Jag förespråkar och skulle tycka det var högst intressant att inte fördela det tekniska och det mänskliga. Den ”hermeneutiska cirkeln” är något som existerar inom den hermeneutiska disciplinen och är mycket väl applicerbart här med. Den innebär att en helhet och en del inte endast kan ses som två fördelade betingelser, utan att tillsammans så formar de en organisk helhet. (2009:238)

Litteratur

Wolfgang Ernst. (2013) Digital Memory and the Archive. Jussi Parikka, ed. University of Minnesota Press.

Huhtamo, Erkki&JussiParikka (2011): "Introduction: an archaeology of media archaeology", i MediaArchaeologyApproaches, Applications, and Implication, eds.Huhtamo, E&J Parikka, University of California Press.

Kjørup, Soren (2009): Människovetenskaperna: Problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori, Lund: Studentlitteratur.

Gilje, Nils. Grimen, Harald (2007): Samhällsvetenskapernas förutsättningar, Daidalos AB, Göteborg.